Gunnar Fägersten Novik

Det är lite rått i luften, på gräsmattan ligger daggen silvrigt utslängd. En och annan småfågel kvittrar i fjärran, i övrigt är det märkvärdigt tyst.
     Kliver in med vördnadsfullt korta och något morgontrötta, stela ben. Fäller ner det gula sätet och sätter mig. Det är friskt att andas. Även om solen gassar på och det säkert snart är hett, är det just nu lätt att dra ner den syrerika luften i lungorna. Och jag andas ut. Njuter.
 
Öppnar min väska, tar fram påsen med skorna. Vänder på dem och tar bort en liten jordrest från sist. Vrider och tänjer på lädret, känner smidigheten när jag får ta i ordentligt för att dra på mig skorna. Fingrarna är lite stela och snörena hårda. Det krävs lite extra kraft att knyta tillräckligt hårt, efter det vanliga varvet med snörena under sulan.
     Ställer mig sakta upp. Sträcker på kroppen och vrider på fötterna. Några korta, tänjande steg för att känna att skorna sitter perfekt. Som en slags tight sittande rustning på fötterna. Skönt.
 
– Hej! De andra börja sakta troppa in. Och tystnaden är bruten.
     Jag springer lätt ut på planen, sätter mig på huk och känner över de konstgjorda stråna. Sticker ner fingertopparna i de små gröna plastkornen. Mjukt och fuktigt och svalt. Jag hoppar upp och börjar de sedvanliga löpningarna på tvären. Långsamt först, stelheten måste bort. Ökar sakta farten. Börjar vrida på leder och kropp. Höjda knän, sneda löpsteg, leda ut fötterna. Värmen kommer sakta.
 
Hämtar en boll. Lagom hårt pumpad, yta som hårt spänd hud. Sömmarna släta.
En tå, en häl, sidan av foten. Bollen följer och tre lätta tillslag känns…spänstigt. Passning, tillslag bredsida. Bollen sticker rakt, gräset stänker lite. Smällen i foten vid tillslaget stämmer upp i kroppen. Redo. Fler passningar i en fyrkant. Fler hej. Förväntan stiger. Tonen höjs.
– Börjar vi eller? Frågan med oavvisligt kravs ställs.
     Illgröna, tunna västar delas ut. Räknar. Åtta mot åtta är lagom. Hoppar några gånger upp och ner. Varm, smidig kropp vill börja springa. Jag har en smak av förväntan i munnen. Solen stiger. Snart är det varmt, i kroppen och på plan. Dricker en kort klunk, slänger flaskan snett bakom målet. Av med överdragströjan, på med västen. Morgonluften är sval mot armarna, men också ljuvligt skön. Det luktar sommar. Med en doft av fotboll.
– OK?
     Då kör vi…

Gunnar Fägersten Novik, copywriter och idékommunikatör
 
Fotboll i unga år med Bergdalen, numer Bollebygds IF. Spelar också med ett gäng gubbar på arenan varje torsdag morgon. Kan inte tänka sig något annat.
Mer än 20 år som journalist på bland annat Sveriges Radio Sjuhärad i Borås. Jobbar idag med kommunikation, marknadsföring och reklam på en Boråsbaserad firma.