Hej Niklas! – Del 2

Del 2.

Hej Niklas! I morse åkte Johan ifrån oss, till Portugal för att möta sin nya klubb Bröndby. Visst är man glad för er skull när ni får chansen att pröva era vingar utanför Sverige men det är alltid lite trist när någon av er försvinner. Vi ses ju så gott som varje dag och det blir alltid lite tomt när någon inte längre är där.

Dig saknar jag för din fantastiska humor och för att vi var så bra på att spåna fram idéer till filmmanus och så vidare. Jag saknar dig för din underbart, barnsliga humor, för att du alltid störde i mina intervjuer. Minns du när du kom och sopade bakom Kevin när jag stod och intervjuade honom? Så jobbig du var ibland men så rolig. Vi kunde ju knappt göra intervjuer på slutet du och jag, vi skrattade ju bara och Micke blev så trött på oss. Det saknar jag.

Det är kul att se när killarna värmer upp före uppvärmningen, när den som gör att bollen åker i backen får ett straff i form av smärta. Heter det Gris? Strunt samma, glädjen som Anders och Kevin utstrålar när de lyckas få Klarström att tappa boll är i det närmaste euforisk och när straffet i form av snärt på örat, dagsedel i nacken eller vad det nu är ska verkställas är det med största koncentration och illvilja. Komiskt och barnsligt och typiskt killar.

Någonting annat som är fascinerande med er spelare är det där tysta språket som ni har. Igår på träningen satt killarna som spelat mest mot Nordsjälland och tittade när de andra spelade. Jon, Lundevall och någon mer kampade om bollen precis vid kanten där vi satt varpå Lasse, Johan, Hedlund och Henning började skratta lite så där halvlojt och nickade instämmande åt varandra. Sen var det ingenting mer med det. Alla fortsatte att titta på träningen men någonting var tydligen roligt där och då och så där håller ni på hela tiden vilket är ganska roligt att se.

Ledarteamet har också roligt ihop. Det är en riktigt skön energi både bland spelare och ledare. Det är kul att Magnus är tillbaka. Han och de andra bjuder på många sköna historier, mycket skratt och klassiska gliringar. Det är intressant att sitta och lyssna på hur de tänker kring upplägget kring träningar, rehab och fys. Alla är fullt fokuserade på sin uppgift men samtidigt råder det en avslappnad och skön energi.

I övrigt har det inte hänt så mycket. Wettergren hackar på Hedlunds frisyr, Hedlund hackar tillbaka. Holmén försöker få bort en plåt som hänger löst under hyrbilen genom full gas i fartguppen till och från träningsplanen. Det går sådär. Själv fnissar jag extremt mycket när jag kom att tänka på hur Roddan blev jagad av en apa på Gibraltar förra året. Var rädd om dig nu.

Catalina